Borde

Jag borde hinna skriva ett inlägg, borde hinna göra mat. Tiden som är knapp mellan måsten och vad man gör.. Ibland hamnar saker bara i fel ordning och man får sortera om och börja om från början. Ta första biten och lägga om den, som himmelen på ett 1000bitars pussel. När man börjar närma sig slutet och inser att något är fel är det lika bra att bara börja om från början. Skapa en ny bild istället för att försöka göra om den som redan är. Men nu finns inte tiden längre utan den har redan hunnit rinna ut..

Ur fel synvinkel

Många beskriver saker från sin egen synvinkel, Ser på problem och löser dem ur sina perspektiv. Samtidigt matas vi fulla med propaganda och alltid är det någon som skriker högst, får störst rubrik. Ibland undrar jag ifall jag inte har fel synvinkel ibland, kanske ser jag samhället på fel sätt, kanske bemöter jag människor fel.

Differensen mellan rätt och fel blir mindre och mindre ju mer jag tänker på det. Allt vi skapar blir ju en synvinkel och om den är rätt eller fel kanske inte spelar någon roll just nu. För vi måste ha ett resultat ändå i slut ändan. Det känns sorgligt när insikten blir till en siffra och det som ger karaktären liv är det som händer mellan siffrorna.

Kanske är det strävan ifrån massan som håller oss vid liv. Strävan efter att göra något eget och göra om. Det viktigaste är inte vad vi gör, bara att vi gör något som vi själv uppfattar som eget och speciellt.

Parkering

Parkerings platser verkar alltid lika planerade och väl organiserade, där står bilar på led tätt tätt in på varandra. Men så fort en bil bryter mönstret och gör fel, havererar hela systemet. Bilar hamnar huller om buller och den fina balansen är helt ur funktion. En sådan dag var det idag. Det slutade med att hela systemet blev ett bollhav och jag hoppas ingen han anmärka hur jag själv parkerat. För är det fel från början är det svårt att räta till problemet efter hand utan att börja om.

Undrar vad som skulle hända ifall vi startade om hela samhället, göra om och försöka göra rätt. Troligen skulle det bara bli en anomi utav det hela och sluta upp i barbari i bristen på kunskapen vad som gäller. För när man byter rutiner gör man lätt dem gamla rutinerna också och det hela slutar upp i en soppa.

Lite som när man är på väg någonstans på stan, fast man vet inte vart. Man får direktioner via telefon om nya gator och hörn där man ska svänga. När sedan telefon rösten ger upp och säger, jag går och möter dig. Kanske går det inte att beskriva bilden med ord, bilden förblir outtalad och gömmer sig bakom lager av färg så som parkeringen gjorde idag.

Tid..

Det känns fånigt, är det så här det ska bli. Kollar på en film funderar och tänker efter, vad försöker regissören säga till mig. Vad vill han sprida för budskap? Jag har alltid kunnat analysera filmer och sett budskap och förstått handlingar. Men idag kändes det bara tomt, kanske handlade inte filmen om något kanske fanns det inget budskap bakom. Det spelar kanske ingen roll, det viktiga är kanske bara att jag köpte filmen.

Jag har alltid trott att det går att analysera samhället genom den konst som det producerar men jag kanske misstar mig. Kanske har konsten blivit lika kommersialiserad som resten utav samhället. Kanske finns det en avsaknad utav storhet i våran del av historien. Vi fokuserar på individen och inte kollektivet, vi privatiserar istället för att bygga om.

Jag skulle bara vilja sucka och somna om när jag inser att det handlar om pengar och inte om kunskap när jag går upp. Det handlar inte om rätt eller fel utan snarare hur mycket man kan få för det. Samtidigt som det ibland reflekteras på mig, kanske blir jag också en produkt av min tid till sist. Jag tar av mig mitt ifrågasättande och bakåtsträvare och börjar blicka fram mot..

Pirater

Pirater har någonstans lyckats hålla sig kvar i historien och är fortfarande hög aktuellt.  Går inte en dag utan att man tänker på dem stackars piraterna. Jag minns för två år sedan när någon nämnde att sjöröveriet ökat med 100% då var det ingen aktuell fråga.  Så nu två år senare är det en omfattande kris med sjöröveriet. Det måste ha varigt ungefär samtidigt som usa beordrade Sverige att beslagta Piratbay servrarna. Det blir nästan humoristiskt när man tänker på det, för idag så firar anti-piraterna segrar i sina mot0r båtar  och piraterna seglar i  motvind.

Men det glöms lätt bort av storföretagen att det finns människor på andra sidan. En folkrörelse ha växt i Sverige. Piratpartiet har fått vind i segel och bygger ut. Jag ser det som häpnadsväckande när dem blivit det största ungdomsförbundet i stan utan att anorna några möten. Ska bli kul och se vilka det är som dyker upp på torsdag. Men dem har redan lyckats ta toppen i affischeringen, Ung väster och nazisterna ligger redan i lä.

Jag skulle tro att anti-piraternas seger är längre bort än dem tror.  Dem kan stänga hamnar och slå igen servrar, men piraterna förblir och stryker vidare till nya vatten att jaga i. Jag skulle inte bli förvånad ifall vi inte snart har samma nivå på fildelningen igen när den nya tekniken har etablerat sig.

Nu är det bara tiden som kan utvisa vem som vinner detta slag och jag tror det är ett lång slag på gång..

Tråkigt

Kanske har vi tråkigt för att känna oss i behov eller ett beroende. När vi blir ifrån tagna något utav våra vardags byggstenar får vi tråkigt. När det blir massor tid över som inte är inplanerad. När man slutar använda tv, upplevs den första tiden alltid som tråkig och gastkramande. En stor plats utav all våran tid blir ledig och vi vet inte vad vi ska fylla den med. Jag vandrar runt i cirklar och undrar ifall ingen ska snart ringa, ifall vardagens brus ska bli brutet ifall något nytt ska komma och ske.

Bläddrar runt bland massor utav gamla papper och försöker förstå. Försöker få kreativiteten att flöda och skapandets ska få sin plats. Men tiden förblir stilla, världen runt om kring dansar iväg, ljuset som träffar min ruta blandas ut och förvandlas till rött och världen lysses upp genom ett dunkelt sken utav hopp.

Jag vandrar tyst igenom tomma rum i förhoppning om att komma fram, fram till en lösning på min fråga. Även ifall frågan inte är komplex känns ibland svaret långt borta. Med tanke på den tid som gått åt till att försöka lösa svaret känns enbart frågan absurd. Kanske behöver vi ha tråkigt för att kunna tänka abstrakt. Med en strimma hopp kanske vi kan komma ut med vårat svar får att slutligen börja om för att sluta cirkeln kring våra liv.

Eu-debatt

Har Eu-frågan hamnat på Internet, bryr sig inte partierna om att agera i det vardagliga livet längre. Jag kom och minnas ett gammalt tv-program om ”secund life” där dem nämnde att folk gjorde manifestationer emot saker. Är det dit vi är påväg? Blir det stora demonstrationer så skriver media om upplopp, bråk och alla demonstranter blir klassade som kravall turister. Är det det här som vi strävar efter? Den öppna aktivismen försvinner mer och mer och blir behandlad som att den är olaglig.

Snart kommer vi kanske se politiska aktioner på Internet. Som när Piratebay servrarna beslagtogs och polisens hemsida dog illa kvickt efteråt. Är det det vi strävar efter, skrivbordsradikalism! Samtidigt som politikerna stor satsar på nätet dör ungdomsorganiseringen ut och det känns inte som att politikerna undrar varför. Det tas för givet att allt ska vara på Internet, och därför flyttar politiken dit. I stället för att tvinga fram viktiga debatter försöker man göra valet så enkelt som möjligt.

Rädd blir jag med tanke på sms-röstning som förslag. Hur engagerad är man då, ser tv-reklamen och sedan slänger iväg ett sms och vips så har vi ny regering. Det känns som att hela demokrati grejen blir ned värderad som att det skulle vara oviktigt vem som vinner. Jag tror att sms-röstnig enbart skulle leda till sista minuten röster till partier som drivit mest reklam.

Jag tror det största problemet i det svenska samhället är att människor inte bryr sig och det blir inte bättre utav att man ser till att människor inte behöver engagera sig.

Strand

Jorden snurrar sina varv och jag sitter och kollar up på gatan genom mina persienner. Kaffet har fyllt min kropp med koffein men dem röda ringarna under mina ögon förblir kvar.

Jag är klar för dagen jag har gjort det jag skulle göra, nu måste kroppen ladda om inför nästa insatts. Hjärnan skriker och gnäller och jag undrar om det kommer till ett slut. Kommer det någon brytpunkt när det vänder?

Just nu känns det hopplöst, vågorna spolas in över stranden och sköljer bort det som var. Men innan nästa våg hinner skölja in hinner krabban lämna sina spår. Snart kommer sommaren med varm asfalt och det läggs ett lock över staden. Allt stannar upp och trafikens buller stannar upp och blir enbart ett brus. Men än gömmer sig solen bakom tunga moln och dropparna kommer snart börja falla. Tunga vattendroppar kommer smattra ned på taket och elementets värme får mig att le.

Idag

Kristid, krigstid eller nje kanske inte. Skrivbordsradikalismen sprider sig och har börjat slå hårt. Idag såg jag åtta stycken stå och kolla mot himmelen i en stjärnkikare, snacka om samhällsflykt. Nu pratar vi inte landsflykt eller lajva utan nu vill man verkligen bort. Skaffa sig bra betyg, så man får ett bra jobb och så slutligen efter ett halvt livs sparande ut på planet flykt. Låg konjunktur och allt, men nu håller det på att spåra ur.

Tacka gud att han uppfann kaffet för annars hade nog inte det flyende samhället orkat med att jobba. Samtidigt som man ska kolla facebook, tradera och mailen. Inga jobb idag och några riktigt dåliga bud och så har bästa polarna dumpat varandra genom en status uppdatering.

Facebook har slagit ut smskedjor och ryktesspridningar, nu vet alla direkt vad som har hänt och vart. Slut på privatlivet med twitter, nu vet alla vad alla gör. Staten kan börja plocka ned dem nya kamerorna på stan. Polisen behöver bara bli vän med alla på nätet först under en dold identitet ”Gustav55+”. Nästan som gamla bingolotto alla viset vad grannarna gjorde klockan 8 på fredags kvällen.

Men tack och lov kom ju nya proxy servrar och vi alla kunde känna oss fria igen. Vi kunde gömma oss bakom glad porrens dunkla sken på gamla slitna datorer. Med kladdiga usb kan vi idag byter filer med varan. Kanske är inte stjärnkikaren så dum idé.

Arbetsmarknad

Ibland skräms jag utav björklund, när han säger att det är ”Verklighetsfrämmande” att man behöver gymnasiekompetens för att jobb. Själv ser det svårt ut att få något jobb med min egen gymnasiekompetens utan jag är på väg till utlandet. Jag minns när jag pratade i bilden med en polare innan finanskrisen och han sa att ta studenten är en chock för helt plötsligt möter man verkligheten. I skolan får man lära sig att vi lär oss för att kunna jobba sedan, men när vi kommer ut i arbetslivet vill det inte ha oss. Han har fortfarande inte fått fast anställning utan tar dem jobb han får.

Jag minns även i höstas på radion två upprörda människor som hoppats på jobb efter nian. Det fanns inga jobb åt dem, ingen vill ha någon utan gymnasiekompetens. För dem vill knappt ha oss som har det. Kanske är det lika bra som vänsterpartiet tycker att göra dem sista tre åren obligatoriska, för dem är det redan nu praktiken obligatoriska.

Man blir ingen akademiker efter studenten utan man får jobb på ica på sin höjd. Arbetsmarknaden har förändrats och då är det väll smidigare att förändra utbildningen är arbetsmarknaden björklund? Jag tycker det är tråkigt när folk säger att gymnasiet är frivilligt för riktigt så är det inte. Fick höra idag att i vissa kommuner så kommer 50% utav dem som tar studenten bli arbetslösa, hur ska det då gå för dem som inte tagit studenten och ska ut på arbetsmarkaden?