Känd
december 15, 2008
Jag skulle vilja säga att jag inte har gått ut på tre dagar, jag skulle vilja säga att jag levt på luft och vatten. Men jag antar att det skulle bli en lögn. Troligen sken solen, men jag var inte där. Jag var någon annanstans när stormen bröt ut, röt ut sin ilska. Jag satt lugnt bakom skydd och tittade på, klappade händer som ett snällt litet barn. Rädslan för att göra något dumt är större än att inte göra något alls.
Den store tänkaren sade att livet blir nog surt efter att ha tagit en tugga i äpplet. Människorna såg häpna på honom och skakade på huvudet. Dem förstod inte eller var det den store tänkaren som var dum?
Hur kan man vara smart om ingen förstår vad man menar? Självbilden rasar och faller till golvet. Vad händer med birollen när stjärnan har tagit slut? Blir det nästa i kön som får stå framför kamerans ljus? Kamerans ljus byter ägare lika snabbt som blixten brunnit ut. Mörkret sprider sig i rummet och allt blir svart igen, vem var det vi såg. – Känd men ändå okänd..
