Resa

Ibland känns livet underligt, man blir omkull kastat som ett skepp utav en stor våg. Från att sitta och kolla på bilder på hur danmark ser ut måste jag nu hitta den billigaste vägen från skogen till sanden. Bad byxorna ska med för nu ska vi till varmare breddgrader.. Eller kanske inte 7 grader lika kallt som hemma + att det blåser. Nästan så att vinterdäcken måste på..

Men från en rolig idé till att man nu sitter här och studerar ekonomin känns lustig. Hur många gånger har man inte sagt att man ska ta bilen när den är full på bensin och åka så långt man bara kan? tömma fickorna och slänga sig ut i världen. Okok man kanske inte kommer så mycket längre än grannländerna men ändå. varför reser man aldrig? utan man bara sitter hemma och tittar på packat och klart. Tvns sus nöjer man sig gott och väl med. Tittandes och funderandes när omvärlden förvandlas utanför, aldrig delaktig utan bara studerande och funderande. Vi måste ut, inte stirra innåt utan blika ut över hav täckta med öar..

Spontan

Hur svårt ska det vara att vara spontan?  Att bara följa sin dröm och strunta i allt annat, vi hade en spontan idé igår att vi skulle bara sätta oss i bilen och åka till Danmark. Men vi behövde en till nykter chaufför, så vi väntade ut natten och ringde varandra på morgonen. Nu känns den spontana resan längre bort än tidigare, dels för att den kanske inte är så spontan längre och problem att hitta någon som vill köra. Det känns som att man sällan gör något för sin egen skull, man gör aldrig något hel galet utan det blir mest bara planer och sedan blir det inget av alls.. Kanske är man rädd för vad som kan hända under resan eller den väldigt tajta ekonomin som gäller. Eller så är vi inte så fria och vilda som vi vill vara, det är mer bara en illusion om att vi skulle kunna göra lite vad vi vill.

Jag känner mig inspärrad i mig själv, när bekvämlighets tankarna kommer upp i huvudet. Varför ska jag åka, jag kan lika gärna sitta här. Vist det kanske inte blir en lyx resa utan snarare ett regnade helvete men som skulle det vara. Men jag får kanske införskaffa mig en dansk flagga och lossas att jag var där, för längre än så kommer jag nog inte..

Stor på internet

Hur gör man för att bli stor på internet? Okok det kanske finns lite olika kretsar man kan bli stor i. Men ifall man tänker sig att man blir stor så att folk som läser metro vet vem man är. För hur många tags man än har på bloggen så kommer troligen ingen tillbaka ändå. Joni menar att skvaller är grejen som gäller för att få läsare. Men jag skulle säga att FRA/politik är det som drar mycket läsare. Men ibland undrar jag hur folk hittar till bloggen överhuvud taget.

Det är en del som går runt och är rädda, var det någon som tog bilder på festen igår.  Rädslan för att man ska hamna på porr sidor. Men jag vet inte hur men jag har inte festat naken ändå trillar det in besökeare från porr söktjänster. Jag vet inte men jag är varken Japan eller naken, så jag vet inte hur dem skulle kunna komma hit. (ser ut som att dem har sökt på The Japanise ****.) Men det kanske är ett sätt att blir stor att lägga ut bilder och tillfreds ställa dessa besökare.

Samtidigt varför inte köra någon stor ijapan grej, fast snarare stor på internet på en månad. Kan jag ha någon tjändis som peppar mig också, fast kanske inte ändå.

Radikal

Det var skolval idag på skolan, det hade snickrats ihop ett par olika politiska partier. Det blev en hel rad med höger partier och ett fåtal vänsterpartier. Men när sedan den stora dagen ska komma och vi alla skulle rösta slår tanken mig. Det finns inget radikalt parti utan alla partier bestod utav en blandning mellan moderater och socialdemokrater. Lite lustigt finner jag till en början, hade jag fått snickrat ihop mitt eget parti hade jag försökt skapa något radikalt parti som faktiskt skulle vilja säga något. Men någonstans mellan hopp och förtvivlan får jag förfrågan ifall jag skulle kunna hjälpa en kille som brutit sig ur sitt part och skapat ett kommunistiskt parti.

Det som slog mig sedan när vi försökte ragga röster var, även fast vi vann alla debatter, hade vassast och bäst argument vann vi inga röster. Inget annat parti kunde hävda sig emot oss men ändå var ingen villig att rösta på oss. Det som slog mig nyss var att dem ville inte rösta på oss för vi var radikala. Den allmänna skepticismen emot kommunism gjorde att människor tar ett steg tillbaka och vägrar erkänna att dem kanske har rätt. Det var enbart dem simpla lösningarna som gick hem. Man lyssnar sällan på argumenten utan man tar det parti som ser bäst ut på utsidan.

Det kanske är svårt att spegla samhället genom ett skolval. Ingen som är riktigt insatt utan man väljer bara det som låter bra men det fick mig att börja fundera på hur man bedriver radikal politik.

Fra x2

Jag vaknade och kollade runt på nya blogg inlägg och möts utav en ny fra lag. Eller kan inte en fra lag utan en ny lag fast ändå inte en ny lag. Utan imorgon ska en gammal lag göras permanent. Hur många övervaknings lagar finns det? Om man läser journalisten klagas det på att bloggarna glömde lagen. Men ibland känns det som att det är omöjligt att veta. Inga tidningar skriver om det ingen rapporterar utan man får det i ansiktet dagen innan. Ibland känns det lite hopplöst. Varför ens försöka kämpa emot alla dessa övervaknings lagar, det tycks ju bara bli fler och fler. Är det inte lättare att bara byta politik, fast det kanske inte är så enkelt.

Något som slår mig är att den nya lagen har inte fått något namn, så färsk är den.  Kanske kamera lagen skulle vara ett passande namn. Fast vad spelar det för roll, i övermorgon kommer lagen att vara förbi och det är något nytt som man ska akta sig för. Men det känns lite skrämmande hur fort det kan gå. Plötsligt händer det bara och vi har en ny lag som säger att så här får staten göra. Kanske får man börja gräva redan nu efter nästa lag man skulle vilja stoppa eller någon skulle kanske kunna göra en lathund till när lagarna ska komma. För mer lagar kommer det nog att komma…

Jag känner en lätt frustration när det gäller att uttala sig i snabba politiska händelser. Man känner sig överkörd ned tystad. Kanske går det inte alls att bedriva politik via bloggen. Utan här kan man bara beklaga sig och skylla på att ingen gör något. Det går nog att sprida budskap men kanske inte driva frågor.

Ansvar

Vad är detta ord för något? vad är ansvar. Hur förklarar jag ansvar. Ansvar är när man ansvarar över något eller? Hur förklarar man något som man inte riktigt kan sätta fingret på? hur finner man det svaret? jo man kollar bloggar. Hittade den här bloggen och efter att ha läst det köper jag hans resonemang. Ansvar är en moralisk föreställning. Det känns lustigt så här efteråt, att man läser något köper innehållet och gör det till sin egen uppfattning. Kanske är det slut läst när man vill ha förståelse för en teori eller filosofi, utan man letar efter en blogg som har gjort tolkningen åt en.

Om man kollar på miljöansvar har vi någon form utav kollektivt ansvar eller kanske har vi bara ett individuellt ansvar. Det beror lite på vad man har för utgångs punkt, jag känner att det blir ganska svårt att döma någon som förnekar miljöförändringen för att inte ta sitt miljöansvar. Det finns kanske bara ett individuellt ansvar, det är mitt ansvar att se till att alla sköter sitt ansvar. Men vem har jag att döma?

när det gäller miljö frågan känner jag att det är två frågor man måste ställa sig. Först: hur mycket bryr du dig om miljön? Sedan: vad gör du för miljön? Jag känner själv. Vist jag bryr mig om miljön, jag vill inte att jorden ska gå under. Men vad gör jag för miljön, ingenting alls faktiskt. Jag anstränger mig inte det minsta för att vara rädd om miljön. Det gör att min åsikt blir värdelös. Det blir ganska motsägelse fullt för mig.

Husockupationen i lund

Går inte att missa den stora nyheten om Husockupationen i lund. Båda arga och positiva röster har ventilerats. Jag själv ser det som ett ljus i mörkret. Äntligen någon som reagerar och gör något, vi ser hur samhället faller isär men vi gör ändå inget. Höst mörkret har kommit känns det som att det slukar än hel. Det är så mycket man vill skrika åt, men man tiger. Därför, Solidaritet till er tappra kamrater som har ockuperat huset. Ni förgyller vardagen..

Fra inlägg

Jag och en kamrat diskuterade mest lästa inlägg och konstiga tagnigar. Jag kunde skryta med att det är en porr sida har länkat till min blogg. Han själv toppade fjärde plats på Google med ”morötter+motivation”. Frågan är hur får man läsare, är det genom konstiga länkningar eller genom att skriva rätt. Min bästa dag som bloggare var när jag kommenterade en Fra blogg och skrev ett Fra inlägg. när man googlar på det får jag upp 6 260 000 träffar så det finns nog ett och annat inlägg. vart ifrån kommer detta intresse? The blogging revelution eller? Bloggarna går ihop och läser och kommenterar varandras inlägg för att skapa ett intresse, en nyhet.

Jag kanske har fel syn på bloggare, jag vill gärna att det är ett par geeks som sitter hemma och skriver massvis med inlägg på engelska till varandra. Lite som dem gamla radio amatörena. Kanske inte är riktigt så, men det vore roligt. Men ibland känns det som att blogg kändisarna styr vad som ska skrivas, för när jag söker på Fra inlägg kommer en nyhet att blondin bella ska sluta blogga. Hopp tänker man då, har det med Fra att göra då eller?  Troligen inte. Det känns som att fra debatten och vreden dog efter att lag förslaget röstades igenom. varför då tröttnade bloggarna på att vara arga och började skriva om annat eller gav man bara upp och konstaterade att politiken var inget för mig. Jag saknar det ifall alla insändare, allt prat och att alla skulle ha en åsikt bara sådär. Vi får hoppas att det kommer tillbaka en dag..

web logg

Vad är bra bloggande? är inte bloggen ganska oseriös i sig själv. Jag ser inte bloggen som någon större informations plats. Fast endå jag läser en del nyheter på bloggar och då är det seriöst. Fast frågan är hur kul det är att blogga seriöst. Man måste tänka på meningar och uppbyggnad. Budskap och verkan. Jag funderar lite på hur det går för politiska bloggar, är det så att läsarantalet liknar opinionskurvorna. Ibland så har man helt rätt och många läsare och ibland inga alls?

Jag hörde första gången om bloggen för ca 6år sedan, då pratades det om hur populär den var. Undrar ifall det är någon som var populär då som är populär nu? Jag får lite truman show känsla. Kanske är den nya super bloggen att skriva om sitt barn från att det är litet till att det är stort. Ta en bild om dagen skriva lite om hur barnet har det. Kanske inte, fungerar nog bara på film.

Jag läste på någon blogg att man kunde träffa ny människor via bloggande, hur då? Är det en ny version utav dating sidor. Man skriver en blogg om sig själv, lägger upp några snygga photoshopade bilder och sedan är det bara att börja leta. Skriva inlägg till folk som man tror skriver vettiga saker och har lika fina bilder. kanske, kanske inte..

Mycket olika saker man skulle kunna använda en webb logg som den hette för länge sedan.

Vad?

Lova mig att inte bli ensam. Lova mig att inte stänga in mig själv. Lova att alltid vara fri.

Ensamheten kommer smygandes, jag lämnade festen i högsta hugg. Jag kände mig ensam även med fullt med folk runt om kring mig. Jag kände mig mer ensam på vägen hem. Rädslan sedan kom när jag satt framför tvn. Är detta min framtid. Varför står jag inte ut med människor, är det bara jag som har stängt in mig själv. Är det mig eller världen det är fel på, eftersom jag hellre stänger in mig själv än att titta ut. Är det jag som lever i en glaskupa och inte alla andra? Eftersom jag är trött på människor som inte reflekterar och tänker.

Leken, spelt. Vi ser på varandra vi skrattar vi gråter. Men allt trillar av vi går vidare, leken fortsätter. Inget känns verkligt eller vad är verkligt. Finns det en norm något som går att förklara. Kanske inte. Gruppbeteenden, grupptänkande. Jag förstår mig inte på människor i grupp. Dem har ifrån sagt sig sin frihet att tycka vad man vill. Dem har stängt in sig i en vrå.

Inget känns viktigt, inget känns bra. Att vakna på morgonen och äta sin gröt är lika viktigt som att dansa på bordet med en flaska vodka. hungerns piska svider inte längre, enbart sömnen kan dra mig ned i mörkret. Men drömmarna känns inte viktiga lägre. Tanken blir bara lustig och onödig.

Tankarna går till, vad gör jag här?